Krisen i Syrien med fokus på syriska folket
Hej mina underbara läsare!
Hoppas ni mår bra, jag saknar er ska jag erkänna. Jag är väldigt upptagen med många skolarbete och andra sysslor. :)
På samhällskunskap så jobbade vi med Syrien. Man valde varsin aktör och skulle presenterade för andra i klassen. Jag valde syriska befolkningen och presenterade idag.
Därför vill jag nu publicera mina presentation bilder här med några korta texter. ;)
-
Syrien är ett land som länge präglats av ett diktatoriskt styre. Det är formellt en parlamentarisk republik men har i praktiken fungerat som en auktoritär regim. Syrien har styrts av familjen Assads auktoritära regim i över 40 år. Först av Hafez al-Assad som tog makten genom en militärkupp 1970, och sedan år 2000 av hans son Bashar al-Assad. Baath-partiet definierar sig som socialistiskt och bygger på idén att förena hela arabvärlden i en federation. Syrien är en enpartistat.
-
Syrien är ett av Mellanösterns mest tätbefolkade länder. Det finns flera folkgrupper inom landet: majoriteten är araber, och den näst största gruppen utgörs av kurder. De flesta araber är sunnimuslimer, men det finns flera kristna och andra muslimska grupper. Själva presidenten tillhör den shia muslimska gruppen.
Den grundläggande konflikten i Syrien startades av de arabiska vårrevolutionärerna, som var kampen mellan folket och en förtryckande regim. Alltså demokratiupproret spred sig från Tunisien och Egypten till Syrien där protesterna organiserades via Facebook och andra internetsajter. Protesterna mot regimen inleddes i huvudstaden Damaskus i mars 2011 och fortsatte på andra orter i landet. många syrier demonstrerade för reformer. Upproret var länge helt fredligt – unga syrier spred regimkritisk satir på Youtube, familjer deltog i demonstrationer, aktivister delade ut rosor med meddelanden som sa »vi är bröder, landet är stort nog för oss alla«. Men regimen svarade med våld vilket ledde till att situationen utvecklades till ett blodigt inbördeskrig som ännu pågår. Därför blev folket inte tysta utan läget blev ännu värre och hundratals civila dödades när regimen satte in stridsvagnar och armésoldater mot demonstranterna. Även om det var fortsatt våld från regimens sida, så fortsatte även syrierna att demonstrera.
-
Mänskliga rättigheter respekteras inte till viss del i Syrien och dödsstraff finns i straffskalan. Det är till exempel förbjudet att kritisera al Assad och hans familj. Syrien har sedan över 40 år tillbaka haft undantagstillstånd. Därför önskar folket demokrati och frihet...
- Det syriska inbördeskriget är en pågående konflikt mellan myndigheter, i ledning av Bashar al-Assads regim, och flera oppositionsgrupper. Det pågår alltså strider mellan de olika oppositionsgrupperna. En del syrier är bakom Bashar Assads regering och stöttar honom, alltså är regimvänliga men andra är regimfientliga som vill att han och hans regering avgår. Samtidigt är andra länder också inblandade i kriget på olika sidor. Tex. Ryssland och Iran stöttar Assad-regimen medan USA, Turkiet, Saudi-Arabien och Qatar tillhör oppositionsgrupperna.
-
En vanlig taktik från regimens sida har varit att flygbomba områden. I vissa fall har där funnits rebellmål, men människorättsaktivister har också visat att man träffat civila mål. Man försöker skrämma civilbefolkningen så att de inte stöttar rebellerna. Kriget har lett till en humanitär katastrof med en mängd dödsoffer.
-
Civila har varit utsatta för regelrätta massakrer. I maj 2012 dödades över 100 civila i Houla. I maj 2013 attackerade regeringsstyrkor och milis områden i provinsen Tartous vid Medelhavet. Där dödades över 300 civila under tre dagar.
-
Både regeringen och rebellerna har gjort sig skyldiga till mycket våld och brutalitet. I augusti 2014 rapporterade FN att över 191 000 människor dött sedan kriget bröt ut. I oktober 2015 så visade Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter (SOHR) att runt 250 000 personer hade dött lunder konflikten.
-
Det finns även rapporter om hur människor svultit ihjäl. Regeringen blockera deinförsel av mat och medicin i belägrade områden, då detta kan användas av motståndarna. Samma taktik har använts av rebellerna, men inte i samma utsträckning.
-
Enligt FN:s beräkningar hösten 2015 hade drygt 4 miljoner syrier flytt till grannländerna och 6,5 miljoner var på flykt inom landet.
-
Kriget har slagit skolor och även sjukhussystemet i spillror och lämnat över åtta miljoner syrier utan tillgång till vård. Många sjukhus har brist på grundläggande saker som antibiotika, medel för smärtlindring och förband. Dålig hygien gör att sjukdomar sprids och smittan blir svårare att stoppa.
Dessutom formas många rebellgrupper och att det är el- och vatten brist....
En av dessa rebellgrupper som är på motståndarsidan är bildade av en samling av regeringskritiska soldater och andra frivilliga civila. Den kallas för Fria Syriska armén. Dessa soldater hade deserterat då de vägrat följa order om att skjuta mot obeväpnade demonstranter, och man valde att istället vara med i kampen för att befria Syrien från Assad och hans regering. Så de syftar starkt på att skydda civila demonstranter för att få bort regeringen.
Så förutom det dagliga hotet om våld och död har ekonomin raserats i stort och många har fått svårt att klara sin försörjning. Det gäller särskilt de som befinner sig på flykt inom landet. I de flesta områden lider folket svårt av det ekonomiska läget, med exempelvis stigande brödpriser. Regeringen har tvingats höja de statligt fastställda priserna på bensin.
FN uppgav i början av 2014 att 245 000 syrier levde under belägring i sitt eget land. Regeringssidan har använt utsvältning och har även stängt vattenförsörjningen i vissa områden som belägras av armén. Oppositionsgrupper har gjort detsamma i andra områden.
I krigets spår har kriminaliteten ökat. För att klara sin försörjning har personer som förut bedrev normal affärsverksamhet börjat engagera sig i smuggling, och handel på svarta marknaden. Många väpnade grupper på både oppositions- och regeringssidan är inblandade i utpressning, rån och plundring för att finansiera sin verksamhet. Vanliga syrier och affärsmän har i sin tur tvingats söka beskydd hos väpnade grupper, och måste ofta betala dem för att trygga sina familjer eller sin ekonomiska verksamhet.
Folket ger inte upp, de accepterar inte förtryck och diktaturisk styrning. Därför kämpar de hårt för att få frihet och demokrati genom demonstrationer. De är inte rädda för något även om det är förbjudet att vara kritisk mot regimen.
På andra sidan så ger inte regimen upp heller och svarar folkets demonstrationer med våldstraff som får sitt stöd från andra länder. Regimen agerar med våld mot de oppositionella och det finns rapporter om övergrepp mot befolkningen. Regimen använder sig av t.ex. milisen Shabiha för att agera mot motståndare.
Enligt rapporter fredagsbönen utvecklades ofta till en demonstration mot Assad som sedan slogs ner av beväpnade styrkor som sköt skarpt. Dessutom så har President Assads styrkor fortsatte att öppna eld mot de civila demonstranterna
Vad som egentligen händer i inbördeskrigets Syrien är svårt att veta. Journalister har svårt att komma in. Men forskarna analyserar nu kriget via sociala medier. Folket filmar strider och frontlinjer, och publicerar dessa på sociala medier så som fb, youtube, twitter, instagram mm. Genom att analysera dessa inlägg och kontrollera mot andra uppgifter på bloggar och i media försöker forskarna få en bild av vad som händer. Så man kan säga att folket har tillgång till internet och andra sociala medier men som är begränsad.Tex regimkritiker får kommunikation utrustning från andra länder vilket kan i sin tur leda till att folket också får nytta av det för att ta del av det som händer i landet och vara informerad.
En av deras slogan är "Syriska barn legosoldater, bortförda för att döda", den är baserad på vittnesmål på fältet från offer för kränkningar av mänskliga rättigheter och barns rättigheter samt vittnesmål från barnsoldater. Man kan tolka det som att barnen blir soldater som sckikas i strid för att sedan döda eller bli dödad.
Det Syriska folket är ett offer i kläm mellan de stridande parterna. Oskyldiga civila förlorar sina hem, deras söner blir tvångrekreterade och de dödas och skadas i stirderna. Båda sidorna i inbördeskriget försöker tvinga den syriska folket att sin sida.
Folkets önskar demokratiska rättigheter, de vill ha ett land utan korruption, mat på bordet, bra hälsa och sjukvård, utbildning till sina barn och frihet att säga sin mening. Det är dessa som gör att de är inblandade i inbördeskriget och inte ger upp.
2011
Den 1 juli genomförs de hittills största demonstrationerna sedan protesterna mot regimen började. Enbart i staden Hama deltar uppemot en halv miljon människor, men protester förekommer samtidigt i hela landet. Trots praktiskt taget dagliga dödsskjutningar samlas hundratusentals människor i Hama och andra städer även följande fredagar med kravet att regimen ska avgå. Demonstranternas skaror uppges efter hand växa till över miljonen deltagare.
Regivänliga folket attackerar och vandaliserar USAs och Frankrikes ambassader i Damaskus, troligen som hämnd för att de båda ländernas sändebud besökt Hama för att markera lojalitet mot stadens invånare.
2012
syriska regeringen håller en folkomröstning om författningsändringar(ändring av lagen) som innebär en öppning mot ett flerpartisystem. Oppositionen deltar inte i omröstningen. Enligt myndigheterna godkänns ändringarna till 90 procent av dem som röstat. Valdeltagandet rapporteras ha uppgått till 57 procent. (ett försök för att visa sin missnöje för regimen)
